Åsikter

Bättre utan vargar

Wed, 01 Feb 2012 05:17:00 +0100

Rovdjur och djuruppfödning har aldrig kunnat samsas och kommer heller aldrig att göra det. Nu har vargkramarna lyckats vrida tillbaka utvecklingen i 200 år.
Det finns för närvarande inte någon kulturbygd/odlingslandskap i Europa med en sån vargtäthet som vi nu har i mellersta Sverige.
Tänk om vi slapp rovdjuren, som inte på något sätt är utrotningshotade, och satsade alla dessa hundratals miljoner kronor på elektriska stängsel efter våra trafikleder så skulle många trafikolyckor kunna undvikas.
Vi kunde då öka det fällbara viltet med 200-300 procent. Djur som får leva i frihet utan bås, boxar eller stängsel och som inte innehåller antibiotika eller tillväxthormoner och som inte transporteras 40-50 mil innan de avlivas.

Fick vi sedan ett jaktsrättavtal
där inte betalning sker efter hektar, utan efter hur många djur som fälls, skulle markägare och jägare kunna dra åt samma håll.
Vi slipper också i miljötider en massa import av kött som vi inte vet hur de uppfötts eller vad de innehåller. En del skogsbolag kommer att protestera, men så länge vi importerar båtlass med massavirke från Finland och Ryssland anser jag inte den protesten är något att bry sig om.
Massavirke som blir till papper, som i kilovis går ut till reklam till varje hushåll varje vecka och endast läses av ett fåtal. Enligt uppgifter behöver vi för närvarande 1,5 jordklot för att försörja oss människor.
I de rika länderna leker vi trädkramare och vargkramare och bryr oss inte ett dugg om att försöka hjälpa till med mat eller miljö för de fattigaste.
BQ, Sala

Recept mot myggplågan

Tue, 31 Jan 2012 13:43:18 +0100

Låt Färnebofjärden bli myggfri
i år genom bättre vattenreglering!
n För att begränsa vattenhöjden i Färnebofjärden till maximalt 55,9 meter över havet behöver ingen ny damm byggas, i stället måste dammen i Gysinge och vattenkanaler rensas och underhållas så de inte förfaller och sätts igen. Befintlig vattenkraftkanal med dammlucka kan byggas om och nyttjas till by-pass-kanal.
n Det flyttas inga myggproblem eller skapas inga översvämningar nedströms Gysinge om en by-pass-kanal byggs för att släppa förbi högre flöden som kan uppstå regniga somrar, områden nedströms klarar flöden över 400 kubikmeter/sekund och dessa områden har vattendom och by-pass-möjlighet, vilket inte Gysinge har.
n Inga naturvärden hotas och inga stora konsekvenser för naturen uppstår vid en begränsning av flödet under sommaren för att hålla maximalt 55,9 meter över havet som är myggkläckningsnivån i Färnebofjärden, tvärtom gynnas den biologiska mångfalden vilket många kan intyga efter sommaren 2011, den enda art som drabbas ser ut att vara myggen. Det kan även bevisas under en provreglering under 2012, 2013 och 2014 som föreslås.
Som det upplevdes sommaren 2011 var det mycket positivt med fler lyckade fågelhäckningar – inga fåglar övergav sina ägg på grund av myggplågan, inga döda fågelungar upptäcktes i fågelholkarna, stora kläckningar av dag- och nattsländor i Färnebofjärdens strandzon samt att den gulögda löjan åter synts till dock i små mängder.
n Dalälven och Färnebofjärden är redan i dag totalt reglerad. Regleringen utförs efter gällande vattendomar och vattenkraftsbolagens största ekonomiska utfall. Vattenregleringsföretaget Vattenreglerarna får inte ta andra hänsyn, till exempel kläckningsvattenståndet för mygg, enligt ägardirektiven.
Nya direktiv kan ges från tillsynsmyndigheten.
n Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och kan utfärda direktiv om att vattenståndet 55,9 meter över havet ska hållas för att minska myggplågan – för detta finns krav om och stöd för i miljöbalken.
Jag och allmänheten hoppas på myggfri Färnebofjärd 2012.
Johan Löfdahl
Fritidsboende på Gistholmen vid Tärnsjö

Varg avskräcker

Tue, 31 Jan 2012 05:21:00 +0100

Vi ser med glädje den trend som är tydlig bland unga människor. Det har blivit populärt att bosätta sig utanför tätorterna. Undersökningar visar att speciellt unga kvinnor är intresserade av att kunna bo på landet.
Det finns naturligtvis många anledningar. Bland annat en avstressande miljö, lugnare uppväxt för barn, möjlighet till egna odlingar och närheten till naturen. Bara det att kunna följa naturens skiftningar är en lyx!
Många unga känner en lycka och positiva levnadsvillkor genom möjligheten att ha egen häst, hund, kanske några får och höns. Men vågar man ha djur i dag? I vårt område är risken
ganska hög att djuren blir attackerade.

Mellansverige är i dag landets vargtätaste området. Vi ser också att de vargar som finns inte är naturligt skygga. Det beror på att vargarna inte ser människorna som fiender. Vi får hoppas att skyddsjakten förändrar beteendet.
Vi är naturligtvis mycket positiva till att fler unga kvinnor bosätter sig på landsbygden, men hur ska vi kunna uppmana fler att göra det under de omständigheter som nu råder?
Vargfrågan handlar inte bara om att människor ska våga bo på landsbygden. Det handlar i lika stor utsträckning om möjligheten för oss alla att också i framtiden ha möjlighet att konsumera närproducerade livsmedel.
I Västmanland har vi i dag flera aktiva köttproducenter. Hur många av dem fortsätter med sin produktion om risken finns att vargar kommer och attackerar boskapen?
För djurägare innebär vargens närvaro ett omfattande merarbete, ekonomiska förluster och ständig oro. Hur många klarar det?
För konsumenterna blir följden att möjligheten att handla närproducerade livsmedel minskar.
Alla rapporter visar tydligt att vi konsumenter vill handla närproducerat. För att den trenden ska kunna fortskrida är det av största vikt att vargstammen hålls på en sådan nivå att både djur och människor ska kunna känna trygghet att bo och vistas på landsbygden.
Kerstin Rosenkvist, Arboga
Kerstin Larsson, Sala
Centerkvinnorna i Västmanland

Alltid nattrally i Heby

Mon, 30 Jan 2012 05:18:00 +0100

Förargelseväckande beteende är ett brott enligt svensk lag. Den som för oljud på allmän plats
eller annars offentligheten beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten kan dömas till böter för förargelseväckande beteende.
Det finns några ungdomar i Heby vilkas stora intresse förmodligen är bilar, motorer och att köra runt i sina gamla bilar och epatraktorer. Det är jättebra när ungdomar har intressen, men de måste förstå att man inte kan utöva just detta intresse i ett tätbebyggt område.
Killarna tar ingen som helst hänsyn till boende. De kör nonstop hela kvällarna och nätterna i centrala Heby. Gasar, sladdar, bromsar och kör som om vägarna vore rallybana. Det är givetvis helt oacceptabelt.
Förutom att det inte går att sova på nätterna känns det obehagligt att gå ut på kvällarna, då dessa unga oerfarna killar gasar på och kan komma upp i långt över tillåtna 50 km/h.
Jag har själv från mitt fönster sett avåkningar då förare har tappat kontrollen över fordonet. I bästa fall är det ett räcke, en stolpe, en parkerad bil eller ett träd som blir påkört. Men det är bara en tidsfråga innan en människa drabbas.
Man kan verkligen ifrågasätta lämpligheten att inneha körkort hos buskörande ungdomar. De som är under 18 år och kör epatraktorer bör mogna väsentligt innan de anses som lämpliga bilförare.
Vad tänker kommunen göra åt problemet? En åtgärd krävs, frågan är vilken? Vad kan polisen göra? Kan vi drabbade göra något?
Åsikter och debatt, tack!
Helene Axtelius, Heby

Dela på lärare!

Sun, 29 Jan 2012 05:16:00 +0100

Det är dags att tala klarspråk om Västerfärnebo skolas ”geografiska problem”. Skolförvaltningen försöker få det att låta som om Västerfärnebo ligger otroligt långt bort.
Det verkliga problemet ligger i själva verket i att skolförvaltningen inte fördelar lärartjänsterna på flera skolor.
Det ”geografiska problemet” hade överhuvudtaget inte funnits om man hade fördelat lärartjänsterna så att en lärare till exempel arbetade tre dagar på en skola och två dagar på en annan skola.
Skolförvaltningen har fått för sig att lärarna är anställda av en viss skola, vilket inte stämmer. Alla lärare är anställda av Sala kommun – inte av någon skola.

Många människor reser flera mil till jobbet varje
dag. Och många anställda i kommunen reser flera mil i jobbet varje dag, men enligt skolförvaltningen är det tydligen omöjligt att fördela just lärarresurserna på olika skolor.
Så vad det handlar om är ett ledningsproblem i skolförvaltningen. Skolförvaltningen försöker dölja det genom att hitta på ett ”geografiskt problem” och man kommer antagligen att fortsätta försöka kalla det ett ”geografiskt problem”.
Men nu vet alla att det man egentligen försöker dölja är ett ledningsproblem.
Christer Gustafsson (C)
Förälder, Västerfärnebo

"Fel öra, inget hål"

Sat, 28 Jan 2012 05:32:00 +0100

När vår nioårige son skulle ta hål i örat avböjde
expediten i Sala att ta hål i hans höger öra med motiveringen ”det är främst killar som gillar andra killar som har hål i höger öra”.
Hur man kan säga så till ett barn? Än mindre tänka så i Sverige år 2012?
Irriterad mamma, Heby

Vindkraftens landskap

Fri, 27 Jan 2012 05:31:00 +0100

Enligt en artikel i Sala Allehanda ställer sig ett antal av Salas kommunpolitiker positiva till föreslagna vindkraft utanför Sala. De frågar emellertid efter mer information, vilket är utmärkt.
Ur objektiv synvinkel vore det bra om projektören inte stod för all information. För den som vill hämta kunskap på egen hand kan jag rekommendera ”Vindkraft, javisst! Men inte alltid och inte överallt”, från Kungliga Skogs- och lantbruksakademiens seminarium (21/10 2009).
Där tar man bland annat
upp bristen på helhetssyn när det gäller landskapet och dess värden samt vindkraftverks effekter på miljö och hälsa. Även regeringens
omfattande utredning ”Rätt plats för vindkraftverken, SOU 1999:75” är informativ. I den försöker man utreda konsekvenserna av vindkraftverks olika placeringar i landskapet.

Ett landskap med 16-22 cirka 180 meter höga vindkraftverk blir ett industrilandskap. Enligt fysikaliska lagar kommer de att dominera landskapsbilden inom ett område tio gånger sin höjd, det vill säga 1,8 km runt varje verk. Synliga kommer de att vara på flera mils avstånd.
Ögat dras automatiskt till ett föremål i rörelse. Detta är en
biologisk funktion som följaktligen inte går att träna bort. Det innebär att det sällan blir ro i ett landskap där vindkraftverk utgör ett dominerande inslag. Det uppstår i stället en stressituation. Stress är ett stort problem, som i olika undersökningar beräknats kosta samhället cirka 100 miljarder kronor per år.
Salas största fritidshusområde finns i projektets omedelbara närhet. Det som området är avsett för – avkoppling – blir då omöjligt att uppnå. Rekreation blir i stället frustration. I det här fallet dessutom på grund av en industri som är så ineffektiv att den inte ens bär sina egna kostnader.
Under sådana förhållanden är det svårt att få den starka lokala acceptans energiminister Anna-Karin Hatt, C (i en intervju i radio 31/12) sade sig eftersträva vid vindkraftsetableringar.

Carola Gunnarsson (C) och Christer Eriksson (C) har i sin insändare i Sala Allehanda (16/1) säkert uttryckt sig politiskt korrekt, men i sak kan det finnas invändningar att göra. De hävdar attvindkraftverken ”är ett kraftfullt sätt att bidra i arbetet med att minska koldioxidutsläppen i ekokommunen Sala”.
Jag vill här inflika att Sveriges produktion av energi redan nu är koldioxidfri till nästan 100 procent (källa: Energimyndigheten). Det kan också sättas ett frågetecken för uppgiften att ”Området har identifierats som ett av få riktigt intressanta större områden för vindkraft i vårt län”.
Området finns inte ens med på den karta Energimyndigheten upprättat över områden av riksintresse för vindbruk. Det är förstås möjligt att området, i brist på annan lämplig mark, i en framtid kan komma att hamna på denna karta.
Flera kommuner har ju utnyttjat sin vetorätt när det gäller vindkraftsetablering. Jag tycker att det är viktigt att vindkraftsprojektet debatteras och ser fram emot fler synpunkter.
Tinna Lindberg Hagsköld, Västerås

Omöjligt få hjälp?

Thu, 26 Jan 2012 05:16:00 +0100

Är socialtjänsten i Sala till för att hjälpa eller stjälpa?
Om en människa försöker sköta en praktik för att senare kunna få fast arbete, borde då inte socialtjänsten betala ett månadskort så hon kan ta sig till och från arbetsorten?
Borde inte hon få hjälp att träffa sina barn, vilket för många är en självklarhet. Hur kan socialtjänsten uppmana henne att sälja sin tv och köpa en ny, sälja barnsängar, ja sälja allt?
Ska hon då stå utan allt sedan? Sova på golvet i en kall lägenhet utan vare sig värme eller ström, inga möbler och ingen mat?
Interner har det ju bättre, de får både kläder, mat och hyran betald. De får även träffa sina barn.
Efter ett samtal med
socialtjänsten i Sala fick jag höra vad som krävdes för att få bidrag. Men även om hon gör så gott det går så blir det ingen hjälp.
Försök hjälpa människor i stället för att riskera att de drivs till självmord eller kriminalitet!
Lilla Storebror, Sala

Arbetslösa förnedras

Wed, 25 Jan 2012 05:15:00 +0100

Den högerinriktade och arbetarfientliga arbetsmarknadspolitiken har blivit ännu aggressivare sedan alliansregeringen tog över 2006.
En permanentad massarbetslöshet utgör grunden i systemet. Andra ingredienser är förnedringen och utnyttjandet av människor som blivit utgallrade på grund av den skapade hårda konkurrensen om jobben.
De som pinat sig igenom Fas 1 och 2 i jobb- och utvecklingsgarantin och hamnar i Fas 3 tvingas utföra gratisarbeten hos arbetsgivare eller ideella organisationer, till ett aktivitetsstöd på 65 procent av tidigare lön.
De deltagare som i Fas 1 och 2 erhållit det lägsta stödet på 223 kronor per dag för dem som inte har rätt till arbetslöshetsersättning går miste om stödet när de går in i Fas 3 och tvingas helt förlita sig på kommunalt försörjningsstöd. Samtidigt tvingas de utföra gratis arbete åt anordnarna.
Som om inte detta vore nog har anordnarna dessutom rätt till betalning för det arbete som Fas 3-deltagarna utför åt dem, 225 kronor per person och dag. Det är pricken över i när det gäller att förnedra dem.

Kontrollen över hur Fas 3-pengarna till anordnarna används och var de slutligen hamnar verkar vara obefintlig. De långtidsarbetslösa tycks ha blivit en ekonomisk mjölkko för oseriösa arbetsgivare och föreningar.
Kontrollen över de arbetslösa
har däremot bara ökat genom åren trots att arbetslöshetsförsäkringen hackats sönder fullständigt, inledningsvis av Socialdemokraterna med samarbetspartier.
På den tiden som Sverige hade en arbetarrörelse så fanns det en utförsäkringsgaranti i a-kassan, vilken utgjorde en spärr mot den fattigdom som dagens människor, både vuxna och barn i Sverige hamnar i.
Förr fanns även beredskapsarbeten som gick under parollen ”Samhällsnyttigt arbete till marknadsmässig lön”.
Mitt förslag är att lägga ned Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, jobb- och utvecklingsgarantin, samt delar av Arbetsförmedlingen och i stället omdirigera pengarna till samhällsnyttiga beredskapsarbeten som kvalificerar till a-kassa, till exempel renhållning i kommunala parker, att gå ut med rullstolsburna pensionärer från äldreboenden, hjälpa äldre som bor hemma med inköp av livsmedel och/eller skötsel av trädgården.
Krister Lilja, Sala

Få vargar jagas

Tue, 24 Jan 2012 05:27:00 +0100

Vargcirkusen är sjuk. Något annat kan man inte komma fram till efter bland annat artikeln i Sala Allehanda (16/1) om att skyddsjakten på varg ökas kraftigt i år.
2009-2010 sköts under skyddsjakt och licensjakt 11 respektive 28 vargar, 2010-2011 var samma siffror 12 respektive 19, vilket gör sammanlagt 39 och 31.
I år är licensjakten borttagen och i stället ska skyddsjakten göra samma nytta och antalet vargar som får tas bort är satt till 32 av en vargstam på allra minst 350, enligt forskarnas beräkningar.
Inte ens 10 procent av vargstammen ska tas bort, trots en tillväxt på 40 procent.
I det läget går alltså hela Sveriges medier ut och stort deklarerar att skyddsjakten på varg kraftigt ska ökas, när det egentligen handlar om en omfattande minskning. Kan inte Sveriges alla vargkramande journalister ens räkna?
Hundägare och jägare, Sala

Fotgängare riskerar livet

Mon, 23 Jan 2012 05:26:00 +0100

Allt fler blir överkörda på övergångsställen och det förvånar mig inte ett dugg. Det verkar faktiskt som om gång- och cykeltrafikanter till stor del helt förlorat självbevarelsedriften.
Konstigt att inte fler skadas, men det beror nog allra mest på att bilförarna trots allt är alerta och inte litar på någon.
Det står två damer och pratar bredvid ett övergångsställe och plötsligt fem meter före en bil går den ena rakt över körbanan. Jag hade ju företräde.
En person går på trottoaren fram till zebralinjerna, med telefonen i örat nittio grader vänster rakt ut i trafiken. Lycka till om bilen hinner bromsa!
En ung mamma kommer fram till ett annat övergångsställe telefonen i örat barnvagnen framför sig, måste få pappan att köpa nya blöjor, rakt ut i trafiken, hoppsan där kom lokalbussen, vem vann?
”Tävlingscyklisten” kör Gruvgatan upp mot Åkraområdet förbi Ekebyskolan det är ju cykelväg här så jag ju rätt att köra här, just ja utan lyse och reflexer i drygt tjugo km/tim, vem vinner mot Volvon som dock körde bara i trettio?

Alldeles för många oskyddade trafikanter tycks tro att man är helt odödliga bara för att man har reglerna på sin sida. Cykelbanor och övergångsställen ger inte automatiskt överlevnadsskydd tyvärr.
Ni oskyddade trafikanter måste ge oss bilister en riktig chans att få veta i förväg vad ni tänker göra och inte tro att vi har kryptonitbromsar modell stålmannen och reaktionsförmåga som en örn plus en kurs i parapsykologi där vi kan sia in i framtiden och tankeläsning av fotgängare.
Tillbaka till mitt tjat om trafikutbildning. Nu måste skolan återinföra trafikdagar, där polisen och frivilliga organisationer får lära ut vanligt trafikvett.
Eric Thorsell, Kumla kyrkby

Kör ut matkassar!

Sun, 22 Jan 2012 05:55:00 +0100

Matkasse levererad till porten. Det är ett litet tips för oss boende på landet som verkligen skulle kunna underlätta vår vardagstillvaro!
Kan Samhall hjälpa till med hemleveranser när man ringer in beställningar till sin matvarubutik av dagligvaror?
Det är många som bor ensamma på landet och är utan bil eller bussförbindelse som verkligen skulle uppskatta den hjälpen.
Lennart Nordström, Isätra

Här behövs farthinder

Sat, 21 Jan 2012 05:54:00 +0100

Den angivna hastighetsbegränsningen utanför förskolan Lönneberga i Heby är 50 km/h.
Det är en hastighet som allt som oftast överträds av bilisterna.
Förskolan ligger efter vägen och trottoaren för gående föräldrar likaså. Det är en trafikfara att som småbarnsförälder promenera till förskolan. Våra barns säkerhet vid utelek på gården kan ifrågasättas.
Avsaknad av vägskyltar som informerar om att förskola finns bidrar inte till att minska hastigheten hos bilisterna. Det vore önskvärt med en hastighetssänkning till 30 km/h samt någon form av farthinder.
Ida, förälder på Lönneberga, Heby

Liten skillnad för miljön

Fri, 20 Jan 2012 05:53:00 +0100

Carola Gunnarsson (C) och Christer Eriksson (C) (16/1) är positiva till vindkraftsetablering på Norrberget om miljökonsekvensbeskrivningen visar att det kan ske utan alltför stor påverkan på omkringboende och natur.
Miljökonsekvensbeskrivningen utförs av VKS, det företag som ska genomföra bygget. Vindkraftverken ska vara 172 alternativt 186 meter höga och bidra med 125 GWh – en ökning med 0,09 procent av Sveriges totala elproduktionen räknat på Energimyndighetens senaste officiella siffror från 2010.
Många fastigheter ligger cirka 1 km från vindparken. I England och Wales har ett nytt lagförslag lagts fram om avståndet ska vara 3 km, tre gånger längre.
Av Energimyndighetens kartor framgår att Norrberget och för övrigt nästan hela Västmanland inte är av riksintresse för vindbruk.
I inlägget sägs också att
elcertifikat har gjort vindkraft till ett ekonomiskt energialternativ. På Vindkraftnytt finns en artikel om att de senaste årets kraftiga prisfall på elcertifikat oroar vindkraftproducenterna.
Vd:n för branschorganisationen
Svensk vindenergi säger att om elcertifikatpriset minskar för mycket kan man inte längre bygga nya vindkraftverk. Vindkraften är alltså inte ekonomiskt bärkraftig utan behöver subventioner.

Carola Gunnarsson och Christer Eriksson skriver också att skogsägarna ges möjlighet till högre avkastning. Att företagare inom fritidssektorn oroas för minskande antal gäster/besökare föregås med tystnad liksom att allemansrätten kraftigt beskärs på Norrberget.
Avslutningsvis står att etableringen av vindkraftparken är ett kraftfullt sätt att bidra i arbetet med att minska koldioxidutsläppen i ekokommunen Sala. Här blandar artikelförfattarna ihop begreppen och ett förtydligande behövs.
Elproduktionen i Sverige sker med vattenkraft (45,7 procent), kärnkraft (38,4 procent), vindkraft (2,4 procent), kraftvärme (13,2 procent, bio- och avfallsdrivna) och kondenskraftverk (0,3 procent, huvudsakligen olja), enligt Energimyndighetens statistik från 2010.
Kondenskraftverk svarar som nämnts för en mycket liten del av den svenska elproduktionen. Det är endast kondenskraftverk som drivs med fossila bränslen och som avger vid förbränning koldioxid, som betraktas som icke förnybar till skillnad från koldioxid som bildas vid förbränning av biomassa.
Kondenskraften används huvudsakligen vid energitoppar, då det till exempel är extremt kallt och då står vanligen vindkraften still på grund av isbildningsrisk.
Vindkraften ersätter alltså inte nämnvärt fossila bränslen och vindkraftverk på Norrberget skulle följaktligen inte heller innebära något kraftfullt sätt att minska koldioxidutsläppen i kommunen.
Ove Bohman
Fastighetsägare vid Norrberget

Inte alls humanare

Thu, 19 Jan 2012 05:10:00 +0100

Det har talats om humanare regler för sjuka och andra som har en funktionsnedsättning, men de nya reglerna för att få sjukpenning från nyår är precis som före ändringen.
Hur kan en handläggare på Försäkringskassan döma ut ett fullgott läkarintyg utan att ens ha en förtroendeläkare med vid bedömning av arbetsförmågan?
Tydligen så kan de det utan att ha läkarkompetens på kontoret i Fagersta.
Det är väldigt konstigt eftersom ingen individ skulle kunna bli så kallat nollad i sjukförsäkringen efter nyår. Eller är det bara tomt struntprat av regeringen?
Det är sämre än före nyår. Helt plötsligt är jag arbetsför till 100 procent, trots att jag väntar på flera kirurgiska ingrepp som leder till massor med hjälpmedel och rehab av sjukvården för att klara av privatlivet.
Jag undrar vad de menar med humanare regler.
M.J, Sala

Alltför lite tid med äldre

Wed, 18 Jan 2012 05:09:00 +0100

Inom äldreomsorgen, sjukvården och hemtjänsten blåser det kalla vindar.
Under ett seminarium i Heby om framtidens äldreomsorg med läkaren och forskaren Barbro Westerholm (se Sala Allehanda 23/12) framkom att man kan använda den nya tekniken inom äldrevården så att hemtjänstpersonalen övervakar en äldre människa under sömnen.
Medan övervakningskameror kan vara berättigade i det offentliga rummet är en övervakningskamera i ett privat hem en vederstygglighet, som leder tanken till George Orwells vision i romanen 1984, där ”storebror” ser dig hela tiden.
Att en för den äldre känd person från hemtjänsten tar sig in varsamt och stillsamt mitt i natten och ser till att allt står rätt till inger större trygghet.

I Sala kommun har man varken råd eller tid att distribuera matlådor till de äldsta invånarna. En halv timmes matlagning i hemmet skulle ersätta dessa matlådor. Och det skulle medföra en kvalitetshöjning av hemtjänsten.
I Heby kommun borde ledningen inom hemtjänsten förkovra sig inom sjukvården och lära att arbetet med människor inte är detsamma som arbetet i en fabrik med ackord, där man kan sätta
ett visst antal minuter på varje moment.
Det är ledningens uppgift att göra ett schema över arbetet så att personalen vet när de ska
arbeta och när de är lediga – och i ledningens uppgift ingår också
att se till att bilparken är i ordning, så att personalen kan komma runt till vårdtagarna.
Äntligen har en läkare tagit bladet från munnen. Läkaren Lars Olof Svensson kritiserar de hårda besparingar på Västmanlands sjukhus i Västerås, där personalens arbetsbelastning hotar deras hälsa. Och i flera år har inte andra än cancerpatienter
fått komma på återbesök.
Hur kan en läkare få erfarenheter och nya kunskaper om han/hon inte vid ett återbesök ser om behandlingen har haft den verkan som man förväntade sig?
Birthe Jörgensen, Heby

Förbifart Sala eller?

Tue, 17 Jan 2012 05:00:00 +0100

Vad är viktigast, tung trafik eller invånarna i Sala kommun?
Vi begärde hos länsstyrelsen förbud mot tung trafik på väg 800 förbi Trefoten på grund av allt buller. Ansökan har nu blivit avslagen.
Både Transportstyrelsen och Sala kommun hävdar att det är den enda vägen för tung trafik förbi Sala. Att åka ”Hela vägen runt, via väg 56/70” ser vår kommun som ett hinder för transporter i riktning från Uppsala.
Varför byggdes då förbifarten om den inte ska användas av just transporttrafiken? Då är det ju ett enormt slöseri med skattemedel.
Enligt polismyndigheten i Västmanland är det problem med tung trafik på väg 800 som inte använder förbifarten. De påpekar också att Sörskogsleden ligger över gamla bergrum och att det har förekommit att marken sjunker. Bästa alternativet är att förbjuda genomfart för tung trafik (över 3,5 ton) på hela Sörskogsleden för att förebygga olyckor och begränsa belastningen.
Hur kan en väg bedömas så olika av myndigheterna? Enligt länsstyrelsen har vägsträckan bärighetsklass 1 medan polisen påtalar vägens skörhet.
Vi som bor här omkring vet att det ligger minst två gruvhål invid vägen vid Trefoten och att det var ett stort ras vid slutet av Sörskogsleden för flera år sedan trots att där inte fanns ett synligt gruvhål. Kanske borde vägen ha bärighetsklass 3.
Mor till barn, Sala

Ja, bygg vindkraftverk!

Mon, 16 Jan 2012 05:58:00 +0100

Vindkraft är den förnybara energikällan som ökar mest i världen. Den har liten påverkan på växthuseffekten och ger ett värdefullt tillskott till elförsörjningen, vilket möjliggör att spara på vattenkrafttillgångarna när vindförhållandena möjliggör vindkraftsproduktion. Vi är övertygade om att vindkraften kan spela en viktig roll i omställningen av energisystemet.
Vindkraft producerar ren
energi som inte ger upphov till utsläpp eller kräver miljöförstörande transporter av bränsle.
Det finns också negativa aspekter på vindkraftsetableringar. Störst miljöpåverkan sker främst på mark i samband med att fundamenten byggs och vid transporter av vindkraftparken.
Ett landbaserat vindkraftverk påverkar också landskapsbilden. Påverkan upplevs olika av oss människor och måste ses i sitt specifika sammanhang. Även ljudet från vindkraftverken kan uppfattas som störande och i vissa läget kan också roterande skuggor vara påträngande.
Vindkraft har länge varit en liten kraftkälla i Sverige, men de senaste åren har utbyggnaden ökat. Ekonomiska styrmedel som elcertifikat och tekniska förbättringar har gjort vindkraft till ett ekonomiskt energialternativ.

Planer finns på att etablera cirka 20 vindkraftverk i ett område, Norrberget, mellan Västerfärnebo och Sala. Större del av området är skogsmark och avtal har träffats med de drygt 20 fastighetsägarna.
Området har identifierats som ett av få riktigt intressanta större områden för vindkraft i vårt län. Vindmätning pågår nu för att se hur goda förutsättningarna för etablering av vindkraftverk.
Samtidigt har också samråd enligt Miljöbalken genomförts för att inhämta synpunkter från berörda myndigheter och enskilda. Ett antal inventeringar pågår och en miljökonsekvensbeskrivning ska göras innan ansökan om tillstånd lämnas till länsstyrelsen.
Under den tid som arbetet med samråd, inventeringar och miljökonsekvensbeskrivningar pågår är det viktigt att ta den oro som en del boende visar på allvar och göra sådana justeringar i projektet att miljöpåverkan blir så liten som möjligt.
Vi är positiva till vindkraftsetableringen på Norrberget om den kommande miljökonsekvensbeskrivningen visar att denna kan ske utan alltför stor påverkan på de omkringboende och naturen.
Etableringen av vindkraft på Norrberget ger skogsägarna möjlighet att öka avkastningen på sina marker och är ett kraftfullt sätt att bidra i arbetet med att minska koldioxidutsläppen i ekokommunen Sala.
Carola Gunnarsson (C),
Christer Eriksson (C), Sala

Så ska sjukresa inte gå till

Mon, 16 Jan 2012 05:55:00 +0100

Svar på ”Sjukresa med förhinder” (13/1). Som sjukresan beskrivs har föraren inte uppträtt professionellt och enligt våra anvisningar. Det är beklagligt och ska inte behöva hända.
Föraren ska hjälpa patienten i och ur fordonet och om det är möjligt vara behjälplig då det är en kortare väg till ytterdörren. För att utföra det ska föraren inte behöva bryta mot några trafikregler.
Vi har inte fått in någon rapport om händelsen och ser gärna att skribenten kontaktar oss och lämnar uppgifter så att vi kan få fram vilken transportör
som utfört transporten. Därefter kan vi följa upp ärendet och vidta åtgärder så att det inte händer igen.
Torbjörn Winberg
Västmanlands samtrafikförbund

Lös entréproblem!

Sun, 15 Jan 2012 05:56:00 +0100

Det är med stor förvåning som alla aktiva i olika föreningar i Sala möttes av en stängd entré till Föreningarnas hus före jul.
Den handikappvänliga och kända entrévägen stängdes på grund av omdisponering av hyresvärden i huset.
Alla hundratals deltagare varje vecka i olika föreningsaktiviteter hänvisas till att ta sig in i huset via en bakdörr på ”lastbryggan”.
Det är nära nog omöjligt för våra äldre med rullator, synskadade och alla vi övriga att ta sig in till detta fantastiska Föreningarnas hus med alla ”livgivande” aktiviteter.
Så här kan det ju inte få vara i Sala. Nu behöver alla krafter
fram för att lösa problemet. I stort och smått kan kommunstyrelsen se till att detta ordnas upp.
Jag kan inte tänka mig att andra grupper med kommunal anknytning skulle behandlas så här illa.
Ingen kan väl komma på idén att stänga entréerna till skolmatsalarna och hänvisa eleverna att ta sig in genom varuintaget bakom köket eller att hyra ut vestibulen på biblioteket och hänvisa besökare till biblioteket till lastbryggan på baksidan.
Jag hoppas att kommunstyrelsen skyndsamt tar er an problemet och hjälper till så att Föreningarnas hus i fortsättningen blir tillgängligt igen för alla som hänvisats dit med stöd från kommunen.
Det är den bästa tänkbara ”friskvården” för oss alla föreningsaktiva.
Ulla-Britt Holmér, Sala