Släng inte din katt!
Relaterat
Så har det hänt igen!
Övergivna små kattungar har hittats, den här gången ute i skogen.
Jag har någon gång hört folk säga att katter klarar sin egen försörjning om de får leva i frihet. Det är orealistiskt och grymt.
Katten är ett rovdjur av naturen och i den situationen skövlar den fågelbon och andra smådjursreden och blir själv ett oförtjänt hatobjekt.
Bor man till exempel på landet och har tillgång till ladugård eller liknande inrättar katten sitt liv efter familjens rutiner. Ska man hålla sig med katt i stad eller tätort är det vi människor som måste se till att den har det bra efter våra rutiner.
Katten är ingen ”slit- och slängvara”.
Vill man att katten ska bli just den snälla, kloka och tillgivna varelse, som en katt kan bli, måste vi visa den omsorg och respekt.
I vårt hem har vi en cirka nio månader gammal katt. Den har fått namnet Pelle Svanslös och redan där kan man kanske ana sig till hans bittra öde. Vi har följde det sedan den 14 december 2009, en isande kall vintermorgon.
Vår dotter både bor och arbetar i Uppsala, själva bor vi i Sala. Denna morgon ringde hon hem, vilket inte var ovanligt. Det var tidpunkten som var förbryllande.
– Mamma, sa hon, jag har en liten kattunge här på mitt rum. Den satt utanför mitt arbete i morse och nu är vi på väg till veterinären. Om den är frisk, kan ni ställa upp?
Svaret måste ju bli ja. Alternativet var ju avlivning.
Inom ett par timmar fanns den i vårt kök. En liten, mager katt, lätt som ett flarn, men med otroligt vackra bruna ögon.
Men av den lilla svansen fanns knappt halva kvar, resten var en blodig slamsa. Nu var den lilla undersökt av veterinär och funnen ”frisk”.
Genom veterinärens försorg var svansoperation bokad till dagen därpå och nödvändiga saker för dagliga behov inhandlades.
Plötsligt var inget sig likt här hemma. Det blev ganska bekymmersamt en tid, även om han klarade
svansoperationen otroligt bra.
I dag är lilla Pelle en livfull och vacker katt. Men många är de gånger när vi funderat ”hur och varför”?
Det måste bli ett slut på begreppet ”sommarkatt”.
Ingrid Eriksson, Sala
Senaste kommentarerna:
Skrivet 4 sep 2010 07:27 Monika (Ej registrerad)
Toppen att den klarade sig, tyvärr gjorde inte den lilla vi tog hand om för några år sedan. Men han fick i alla fall dö i värmen inomhus. Vi glömmer honom aldrig.
Hur kan man bara lämna en kull? jag förstår inte det, att vara så snål att man inte avlivar hos veterinären o kastrerar honan, eller avliva själv när de är nyfödda.
Varför lämpa över ansvaret på andra?
Vi är många som hoppas på en lag om ID märkning och kastrering av ute katter.
Skaffar du ett djur, så är det ditt ansvar att se till att den har det bra.
I
Skrivet 4 sep 2010 13:31 Djurvän (Ej registrerad)
Tack och lov att det finns sådana som du. Många vill inte ha något besvär trots att de ogillar att djur missköts. Att det råder en sådan förlegad syn på katters behov på 2000-talet är skrämmande. Att kattägare fortfarande låter sina djur vara fertila när katthemmen är överfulla. Om alla tog sitt ansvar och kastrerade och id-märkte sina djur så skulle kattens status öka markant. Ingen skulle bli gladare än jag om jag slapp se alla annonser om kattungar i tidningar och på Blocket.
Tyvärr finns det ju människor som i övrigt beter sig normalt, men har en hel kattkoloni hemma. Resultatet blir inavelskatter som "skjuts av" med tiden eller så får de klara sig själva tills de dör av sjukdom, svält och kyla. Detta borde anses som kriminellt, men tyvärr är Sveriges lagar om djurskydd allt för flata. Genom att jag själv anmält vanvård så har jag av egen erfarenhet sett att inget händer. Om en katt får exempelvis en halv köttbulle så är den utfodrad!!!
Djurvänner-ge inte upp, gör det ni kan!