Vi – min hustru och jag – ett pensionärspar, som varit med och byggt vårt välfärdsland på 1960-1980-talen – satt och vänta på akutmottagningen vid Centrallasarettet i Västerås under nio långa timmar innan inläggning
skedde på vårdavdelning för en av oss. Det föregicks av tre timmar på vårdcentral och röntgen samma dag. Det hände häromveckan.
Samtidigt överträffar
politikerna varandra nu i valtider på gator och torg, i valstugor och i media med att lova bättre tider och framför allt kortare väntetider på bland annat akuten. Hur mycket är dessa ”vallöften” värda när verkligheten är och förblir en helt annan?
Vårdpersonal gör överlag ett gott arbete och är också de värda en bättre vardag, så att de slipper stressa så oerhört och i värsta fall överföra stressen även på patienterna.
Mycket är bra i sjukvården, men långt ifrån det mesta. Väldigt mycket återstår alltså att göra.
Det vi väljare och skatte­betalare kräver är att politiker och andra ansvariga tar hänsyn till och verkligen sätter sig in i och även upplever vardagar i verkligheten på golvet.
Nu är så icke fallet. Det gäller för ansvariga att se helheten och inte bara satsa på vissa stora bitar i vårdapparaten.
Vallöften ska hållas och satsningar måste bli trovärdiga. Det är politikernas uppgift att skaffa fram resurser, ty i dagens samhälle finns gott om pengar.
Men det gäller, som i alla andra sammanhang, för politikerna och topptjänstemännen att ha sinne för sådant och få fram nödvändiga resurser.
Det ska inte och får inte misslyckas för då får vi delar i sjukvården som bara blir sämre och sämre. Ty antalet vårdtagare, kanske mest pensionärer, ökar snabbt och kraven på snabbare och effektivare hantering ökar inte minst från läkarkåren, som givetvis vill ge patienterna bra, riktig och viktig vård.
Det nya ordspråket i Sverige sedan några år tillbaka ”Man måste vara frisk för att orka söka vård” är berättigat att användas och överensstämmer helt med den verklighet de flesta vårdbehövande lever i.
Fram för ett mänskligare sjukvårdssamhälle, Sala