Han växte upp bland vackra tyger och symaskiner, så yrkesvalet är inte så konstigt. Innan han kom till Sala för sex år sedan drev han butiker i Chicago och New York.
Jamals far var skräddare och designer och utbildade sig i Frankrike.
– När jag började universitetet föreslog pappa att jag vid sidan om studierna skulle utbilda mig till designer och skräddare. Att ha en hantverksutbildning att falla tillbaka på är aldrig fel, tyckte han.
–  Men jag fastnade direkt för det och var bra på det.
Han har tre diplom som berättar att han är godkänd haute couture-skräddare.
Vid 21 års ålder hade han redan startat en egen butik, där han dels sålde importerade italienska kläder, dels sydde upp kläder. Målgruppen var människor med mycket pengar.
Så småningom byggdes en större ateljé och där jobbar nu några av hans yngre syskon. Han har sju stycken.
– Efter starten i Marocko flyttade jag till USA, gick på ett designerinstitut, men de hade inget nytt att lära mig, så jag startade en butik och ateljé, Roberto di Roma, i Chicago.
I New York öppnade han nästa butik, Astoria design.

I USA träffade han en svensk tjej, och på så sätt hamnade han i Sverige där han också har sin dotter.
– Det är lättare att tjäna stora pengar i USA, men jag vill vara med när min dotter Ally växer upp, finnas till för henne.
I Enköping driver han också företag, Syvinden och Enköpingstvätten.

Men hur orkar du med alla dessa butiker?
–Jag har några anställda också.

Den här dagen har han en hel del ändringsarbeten från olika klädbutiker i Sala att göra klart.
Vips har han sytt i en ny dragkedja i en jacka. Det går undan när han jobbar. Allra helst syr han kavajer och dräkter åt kvinnor och lämnar ändringsjobben till anställda.
– Jag har ju 18 års skräddarerfarenhet och vill helst sy kläder. Hoppas hitta någon som kan sköta ändringssömnaden i Sala. Jag har haft en på intervju.

Hur ser din dag ut?
– Jag går upp vid 7 och äter en stadig frukost. Sedan åker jag till butiken i Sala och gör det som behövs, tvättar, syr eller kör ut saker till kunder.
Efter lunch jobbar han i Enköping.
Arbetsdagen löper fram till sju och sedan är han instruktör i kampsport.
– Det började jag med i USA och vann en hel massa medaljer. Skulle vilja starta ett gym för sådant.

Vilar du aldrig?
– Jo då. Min pappa brukade gräla på mig när jag gick till ateljén och satt och sydde på söndagen.
”Även Gud tog det lugnt på söndagen”, sa pappan.
Jamal berättar stolt att han kommer från berberna, den nordafrikanska ursprungsbefolkningen.
– Så släkten är bönder och har stora gårdar. Min pappa hade en ärvd gård, men åkte varje dag in till stan och sin ateljé.
Precis som i Europa är trenden att landsbygden töms på folk.
– Släkten vill att jag flyttar hem, men det kommer jag aldrig att göra. Min mamma dog för fem år sedan, men min far lever och kommer ibland till Sverige och hälsar på sitt barnbarn.