Den här veckan skriver Sala, som den 153:e kommunen i landet, på ett avtal med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Totalt handlar det om nio platser. Samtidigt pågår förberedelserna för fullt för att kunna ta emot flyktingbarnen.
– Det nya hemmet för vård och boende blir i två lokaler på Klövervägen. Men innan vi kör igång tänkte vi ha ett informationsmöte med grannar och andra intresserade, säger Agneta von Schoting verksamhetschef för individ- och familjeomsorgen och omsorg för funktionshindrade.
I miljöteamets lokaler skall barnen ha sina rum och i SFI:s gamla lokaler i grannlängan blir det plats för både administration och fritidsaktiviteter. För att verksamheten skall bli bra behöver också professionell personal anställas.
– Vi behöver både behandlingsassistenter och lärare. Dessutom behövs det en högskoleutbildad socionom som utreder barnen. Utredaren arbetar i direkt anslutning till verksamheten. Totalt handlar det om åtta årsarbetare. Rekryteringen börjar i augusti, säger Agneta von Schoting.
Den som sedan i måndags har till uppgift att se till att planera för att alla bitar faller på plats är verksamhetens nyutsedde enhetschef, Mari Gammelgård.
– Jag har fått ett viktigt, jättehäftigt uppdrag. Att ta emot de här barnen är en lojalitetshandling från kommunens sida eftersom det inte finns några skall-krav från regering och riksdag. Vi vet att vi har både möjlighet och erfarenhet att ta emot barn som kommer från en krigssituation, säger Mari Gammelgård.

Exakt Vilka flyktingbarn som kommer till Sala vet dock ingen i dag. Ett urval görs först efter att barnen anlänt till transitstället i Örebro.
– Men barnen, som alla är under 18 år, kommer från länder som Afghanistan och Somalia, säger Mari Gammelgård.
Att få hemmet att fungera rent praktiskt anser hon är viktigt. Men det allra viktigaste, och kanske också svåraste uppdraget, är att få barnen att känna sig välkomna och omtyckta. Inget barn som kommer hit har ju valt att lämna sin familj av fri vilja.
–Vissa av barnen kommer att få uppehållstillstånd, andra kommer att skickas tillbaka till sina hemländer. Men oavsett vad som sker har de rätt till ett bra liv i Sala. Och om de får stanna är det inte meningen att de skall vara kvar på Klövervägen. I stället skall de integreras i samhället genom att bo i utslussningslägenheter eller i familjehem, säger Mari Gammelgård.

Både hon och Agneta von Schoting hoppas att det finns Salafamiljer som är villiga att öppna sina hem och sina sinnen för flyktingbarnen och ge dem vad de mest behöver, nämligen en familj och trygghet.
– Just nu har vi bara en enda familj som är intresserad, säger Mari Gammelgård.
Agneta von Schoting påpekar att de ensamkommande flyktingbarnen inte har samma problematik som många svenska barn som placeras i familjehem.
– Svenska barn har ofta haft en jobbig uppväxt hemma och kanske har de hamnat i ett missbruk. Flyktingbarnen kommer däremot från vanliga familjer som av kärlek gjort sig yttersta för att åtminstone kunna rädda en familjemedlem.